elinorcb

För första gången har vi entligen börjat komma lite framåt när det gäller hoppningen. Annars har vi alltid stått och trampat på samma ställe och "ett steg framåt, två steg bak". Till 99% har faktiskt det varit mitt fel, hon hade varit en stjärna på att hoppa nu om det inte vore för mig. Men, men bättre sent än aldrig!

 

Just nu tycker hon hälften av alla hinder är lite halvläskiga och stannar mer än gärna, det är ju en smidig utväg? Sen passar det inte att hoppa när man blir trött, då kan man också stanna lite halvhjärtat ibland. Men det går redan mycket bättre, nu stannar hon endast när det är läskig eller när hon verkligen är trött på slutet.

 

Jag måste alla gånger bli bättre, svänga med skänklarna på min vimsiga lilla ponny, in med armbågar (vill gärna flaxa för att hjälpa mig över hindret...) och därmed bli mjukare i händer. Sen är det ju lite hoppsitts och sådant som ska bli bättre, men det kommer med mer och regelbunden träning!

 

Gjorde detta inlägg mest i jämnförings syfte till mig själv senare!